Vad ska vi göra när AI gör jobbet?
Vad ska vi göra när AI gör jobbet? – Bo Dahlbom ↓ Hoppa till huvudinnehåll Bo Dahlbom Huvudnavigering Meny Blogg Texter Vetenskap Böcker Video Föredrag Om Bo Dahlbom Kontakt Bo Dahlbom Meny Off Canvas Menu Blogg Texter Vetenskap Böcker Video Föredrag Om Bo Dahlbom Kontakt Uncategorized Vad ska vi göra när AI gör jobbet? Bo Dahlbom jun 3, 2026 Inga kommentarer AI-utvecklingen fortsätter i rasande takt och nästan dagligen gör AI nya stordåd. Vad ska människor göra när AI och robotar tagit över det mesta av det vi idag kallar arbete? Hur länge kan vi hålla på att uppfinna nya arbetsuppgifter åt människor? Hur ska samhället organiseras när vi inte kan utgå från arbetslivet? Kanske de frågorna är för tidigt väckta? När man ser hur människor lever i det globala syd förefaller förvisso de här frågorna orimliga. Samtidigt är det nu man behöver ställa dem. Inte minst för de konsekvenser AI-revolutionen kommer att ha i tredje världen. Många räknar med att AI bara kommer att ge verktyg som gör människor mer produktiva. Arbetslivet kommer att fortsätta ungefär som tidigare, menar man. Men AI-agenter som Claude Code, Cursor, Codex och Devin AI har fått många att tro att AI mycket snabbt kommer att ta över merparten av all programmering. Företag med många programmerare har fått se sina börskurser rasa och man undrar hur det ska gå för de 6 miljoner indiska programmerarna. Och om AI tar jobben från programmerarna sitter väl alla kunskapsarbetare löst? Om AI kan programmera kan den väl göra allt arbete som unga ekonomer, jurister, socionomer, ingenjörer gör idag? Nu har AI överraskat med sin matematiska förmåga. I förra veckan (20/5 2026) kunde OpenAI rapportera att AI hade löst ett av den ungerske matematikern Paul Erdős många problem. Det var inte vilket problem som helst utan ett som många matematiker genom tiderna misslyckats med att lösa. Jag läser ett intressant inlägg om detta av Kai Williams i bloggen Understanding AI. Williams försöker förklara vad det är AI har gjort, men diskuterar också framtiden för forskare i matematik. Kommer de att ersättas av AI? Eller kommer de att bli mer produktiva genom att använda AI? Även svenska matematiker säger sig vara oroliga . Dagens AI-användning domineras av stora språkmodeller, av chattar och agenter, även om naturligtvis AI också används för mönsterigenkänning och avvikelsekontroll, till att identifiera tumörer, i självkörande bilar, etc. Chattarna dominerar vardagsanvändningen, agenterna programmerar och forskar. Alex Kantrowitz har en intressant blogg, Big Technology , där han skriver om AI och i senaste inlägget (29/5 2026) förutspår han att de två användningarna snart går samman. Du chattar med AI om vart du ska åka på semestern och när du bestämt dig erbjuder sig AI att boka resan. Kantrowitz tror att när OpenAI och Anthropic börsintroduceras, kanske redan till hösten 2026, så blir det med en superapp som kombinerar chatt och agent. Jag lyssnar på den mästerlige Charlie Rose när han intervjuar Nicholas Thompson med anledning av hans senaste bok The Running Ground (2025). Thompson är numera vd för the Atlantic , har en spännande karriär, och var tidigare omtalad chefredaktör för Wired . Han är mycket imponerad av AI-utvecklingen och Rose undrar vad AI kommer att betyda för journalistiken och ber Thompson börja med det som är negativt. Thompson redogör för bedrägerier, falska nyheter och deepfakes, hur lätt det är att med AI skapa förvillande imitationer av Roses intervjuer. Han kritiserar också Googles nya affärsmodell för sökning där AI ger svar på alla dina frågor och du sällan går vidare till den tidning eller det magasin där AI hämtat svaret. Din sökning leder dig inte till en hemsida utan stannar hos din AI-assistent. Nätet blir en plats för botar snarare än människor, vilket blir förödande för media, säger Thompson. Men det han beskriver som negativa sidor av AI är väl snarare utmaningar? Tekniken utvecklas och media måste finna nya affärsmöjligheter. Du behöver en AI du kan lita på.